Jag stänger dörren bakom mig och låser den med en knapptryckning. Rummet känns plötsligt som en skyddad bubbla, isolerad från den pulserande verkligheten utanför. Mina händer darrar när jag plockar upp telefonen och ringer upp Lasse på Skype. Det här är nytt för mig, en okänd värld av digital intimitet som jag har valt att utforska med en person jag har känt i flera månader men aldrig träffat i verkligheten.
Lasse svarar med ett brett leende och jag kan inte låta bli att känna mig lite mer avslappnad när jag ser hans bekanta ansikte på skärmen. Vi har delat skratt och djupa samtal, men det här är något annat, något som får mig att pirra av förväntan och nervositet på samma gång.
”Hej Majsan,” säger Lasse med en mjuk röst, och jag möter hans ögon genom skärmen. Det är som om vi båda är medvetna om den laddade atmosfären, men det finns också en ömsesidig respekt som ramar in vårt digitala möte.
Vi börjar med att småprata om dagen, som om vi försöker fördröja det oundvikliga. Men efterhand övergår konversationen till något mer intimt. Jag känner hur spänningen byggs upp i luften mellan oss när vi delar våra innersta fantasier och önskningar. Orden dansar på skärmen, och jag kan nästan känna Lasses närvaro trots att han är många mil bort.
Så tar konversationen en vändning. Vi börjar utforska varandras kroppar på ett sätt som bara är möjligt i den digitala världen. Jag märker hur mina kinder hettar och pulsen ökar när vi beskriver våra handlingar, när vi guidar varandra genom lager av virtuell intimitet. Det är som att vi målar upp bilder för varandra, skapar en gemensam berättelse där skärmen blir vår scen.
Mina händer smeker över min egen hud, som om jag följer Lasses instruktioner på avstånd. Hans andetag hörs genom högtalaren, och jag låter mig själv dras in i det erotiska ljudlandskapet av två själar som förs samman genom teknologin.
Till en början är det ovant och pirrigt, men gradvis övergår osäkerheten till en djupare förståelse. Vi lär känna varandra på ett sätt som går bortom det fysiska, ett sätt som når in i själva kärnan av vår gemensamma sexualitet. I det här ögonblicket är det som om skärmen inte skiljer oss åt, utan snarare förstärker den den intimitet vi delar.
När sessionen når sitt klimax är det som att vi båda andas ut, som om vi tillsammans har skapat något vackert och ömsesidigt. Vi säger adjö med ett leende, medvetna om att det här ögonblicket har förändrat vår relation på ett sätt som går bortom det fysiska.
Jag lägger telefonen åt sidan och möter min egen spegelbild. Jag ler mot mig själv, förundrad över hur teknologin har fört mig och Lasse närmare på ett sätt som jag aldrig kunde ha föreställt mig. Det var kanske inte en fysisk närvaro, men det var en känslomässig upplevelse som har lämnat ett stort avtryck i mitt hjärta.