Så, grejen är den att min kille bor en bra bit bort, vilket gör att vi mestadels träffas på chatmeet. Det är liksom vår grej, vårt sätt att hålla kontakten och spendera tid med varandra, trots distansen.
Vi lärde känna varandra online och det är ju typ som vår egen lilla virtuella mötesplats. På chatmeet kan vi snacka, skratta, dela bilder och bara vara oss själva utan att känna den där fysiska avståndet. Det är som en hemmaversion av att träffas IRL.
Visst, det är ju inte som att det ersätter de fysiska mötena, men det har verkligen blivit en viktig del av vår relation. Det är som att vi skapar våra egna små stunder av närhet och samhörighet även om vi inte är i samma stad.
Vi har våra egna små ritualer där, som att skicka roliga memes eller dela våra dagar med varandra. Det blir en slags digital version av att vara där för varandra, och det känns faktiskt rätt speciellt.
Sen, när vi väl träffas på riktigt, blir det som en extra bonus. Vi har liksom byggt upp den där känslomässiga kopplingen online, och när vi ses IRL, är det som att vi redan känner varandra på ett djupare plan.
Så, min kille och jag, vi hänger oftast på chatmeet. Det är vårt sätt att hålla gnistan vid liv, och det funkar för oss. Och även om det finns avstånd mellan oss, är det som att chatmeet har gjort det enklare att vara nära varandra, även när vi är långt ifrån varann.